Re: Wikipedia:Konsensus

habj wrote:

> Konsensus-begreppet, som används så flitigt på engelska wikipedia, var
> helt frånvarande när jag började härja på allvar på svwiki någon gång
> i början av 2005. Vi saknade såväl artikel om konsensus som en sida om
> konsensus i namnrymden Wikipedia. Svwiki satt fast i ett tänkande
> kring demokrati, omröstningar och Ting.

På ett djupare idéplan, som går utanför Wikipedia, kan man 
relatera detta till begreppet "demokrati", som betyder väldigt 
olika saker för olika personer.  Många slänger sig med ordet som 
ett honnörsbegrepp, utan att analysera vad det står för.  I 
1900-talets historia tror jag man kan spåra minst tre olika 
sorters demokrati, från vänster till höger:

1). I någon mån menade nog både Lenin och Castro att det de gjorde 
var till folkets (demos) bästa, och Östtyskland kallade ju sig 
själv den Tyska demokratiska republiken.  De ansåg sig veta bäst 
hur man gör omelett, och tvingades av omständigheterna att krossa 
ägg.  Det är, åtminstone idag, väldigt lätt att avfärda detta som 
hänsynslös diktatur, men under tiden som det varade var det 
uppenbarligen många människor som ansåg att detta var en sorts 
demokrati.  Man har ju onekligen lyckats uppnå målet att krossa 
kapitalismen, så i någon mån är metoden "effektiv", om än inte 
sympatisk.

2). Den svenska och västeuropeiska social-demokratin bygger i 
stor grad på frivillighet, inget äggkrossande här, men ibland kan 
man tvinga folk att göra ett frivilligt val, som när företag sätts 
i blockad om de inte väljer att teckna kollektivavtal.  Och om 
folk inte går och röstar, så anses det vara ett nederlag för 
demokratin.  (Däremot betraktas det inte som ett nederlag om folk 
avstår från att bli partimedlemmar.) Det är fritt att rösta hur 
man vill, men egentligen måste alla rösta, det är inte frivilligt 
att låta bli.  Denna sorts frivillighet hade vi förr i religionen: 
Man fick gå ur svenska kyrkan om man gick in i ett annat samfund, 
men man fick inte gå ur och bli ateist.  Medborgarskap i staten är 
fortfarande tvingande på det här viset.  Likaså medlemskap i 
studentkåren för alla som studerar vid svenska högskolor, och 
TV-licensen som betalar Sveriges Radio och Sveriges Television.

3). Den liberala demokratin bygger på frivilliga föreningar.  
Ingen tvingas vara med.  Det är helt OK att slagga i TV-soffan i 
stället för att gå på föreningsmöten. Så här fungerade alla 
folkrörelser i början, men det blev aldrig speciellt effektivt.  
Fackföreningar utan möjlighet att tvinga fram kollektivavtal får 
aldrig mer än 30-40 procent medlemmar och nykterhetsrörelsen utan 
lobbying för lagar mot alkohol blir mest en klubb för inbördes 
beundran.  Idrottsföreningarna fungerar fortfarande så här.  
Visst har de en del statligt och kommunalt stöd, men ingen känner 
sig tvingad att bli med i en idrottsförening.  Och därför omfattar 
de också bara en minoritet av folket.  USA:s National Public Radio 
fungerar enligt den här modellen och är en minoritetskanal med få 
lyssnare och årliga tiggkampanjer där de vädjar om frivilliga 
gåvor.  Det är en helt annan sak än svenska/europeiska offentliga 
etermedia. Kyrkor i USA har alltid fungerat enligt den här 
modellen, helt skilda från staten.  Och hela konstruktionen av 
Internet, från operatörernas samarbete sinsemellan, till projekt 
som Wikipedia, bygger på den här sortens frivilliga medverkan.

En viktig skillnad mellan (2) och (3) är att man i den senare 
modellen aldrig kan tvinga någon att delta.  Möjligen kan man 
provocera dem till det, genom att lägga fram tillräckligt 
omskakande förslag.  Men kännetecknande är att "hälsan tiger 
still".  Det vill säga att ett bra förslag bemöts med tystnad i 
stället för jublande bifall.  Som förslagsställare ska man därför 
inte vara ledsen om man bemöts med tystnad.  Det är i själva 
verket så långt man kan nå.  Om man vill spetsa till det, kan man 
kalla (2) för social-demokrati och (3) för asocial-demokrati.
Demokratin på Internet är asocial.

I svenska språket finns termen "polsk riksdag", som parodierar en 
folkförsamling där man diskuterar i all evighet utan att komma 
någon vart.  Bakgrunden är den traditionella polska lagstiftningen 
där riksdagen (men även byråd och stadsfullmäktige?) bara kunde ta 
sådana beslut som alla kunde enas om.  Varje adelsman hade veto, 
säger artikeln http://sv.wikipedia.org/wiki/Polsk_riksdag
Så länge det fanns invändningar, fattade man inget beslut alls.  
Man kan säga att detta är en högre form av demokrati, eftersom 
alla beslut har 100% stöd (konsensus, samförstånd), till skillnad 
från ett majoritetsbeslut som kanske bara har 55% stöd.  
Nackdelen är att det blir väldigt få beslut.  Detta är i själva 
verket variant (3) av demokrati, där ingen låter sig tvingas.

Den vetenskapliga metoden är en form av (3).  Ingen tvingas att 
delta i den vetenskapliga diskussionen.  Det värsta man kan råka 
ut för är att bli motbevisad.  Men om ingen säger emot, så blir 
de framlagda teorierna bestående.  Av alla former för att etablera 
kunskap (auktoritet, mytologi, skolastik, omröstning) är den 
vetenskapliga metoden den som stått sig genom åren.  Även om 
asocial-demokratin (liberalismen) är en rätt ineffektiv metod för 
att göra bra radio eller åstadkomma sociala förbättringar, så är 
den oslagbar (eller åtminstone hittills oslagen) för att få fram 
kunskap.

(Tyvärr är [[Vetenskapliga metoden]] en redirect till 
[[vetenskaplig metod]], som beskriver olika metoder, i stället för 
"den" vetenskapliga metoden.)

Allt talar därför för att konsensus ska användas när man redigerar 
artiklar.  Om jag skriver att Zarah Leander är Gud, så kommer 
någon att säga emot mig, men om jag skriver att hon var en 
framstående sångerska så kan vi nog nå samförstånd.

Men ska konsensus även användas för utformning av regler?  Kanske 
kunde den delen av demokratin i något högre grad vara social?  
Den tyska Wikimedia-föreningen är definitivt ett steg i social (2) 
riktning.  Våra svenska wiki-fika är inte alls lika sociala, 
eftersom de inte har några medel att utöva tvång (t.ex. pengar).

Helt klart är att konsensus inte används för driften av servrarna.  
Där är det snarare Lenins version (1) av demokrati ("benevolent 
dictator", den upplyste despoten) som tillämpas. För där spelar 
effektiviteten en avgörande roll.  Även om Wikimedia Foundation 
har en styrelse med ökande andel invalda medlemmar, så styrs det 
tekniska maskineriet av teknikerna.


-- 
  Lars Aronsson ([email protected])
  Aronsson Datateknik - http://aronsson.se